Ungern

Languages

Evenemangskalender

Händelsesökning:


Avancerad sökning

Valutaväxling

Annonser

Annonser

Hungary Tourism application

Ungerns historia

 Bookmark and Share  Print article  Send link
896
Kelterna kom först, sedan romare, hunner och folkvandringstidens olika folk. I slutet av 800-talet slår sig sedan de sju stammarna under Árpád ner i Karpaterbäckenet. Árpád-dynastin härskar till 1301.

1000
Stefan (István) antar kristendomen och kröns till kung i Esztergom. Biskop Gellért ska kristna de hedniska ungrarna men dödas av dem och blir martyr.

1241
Mongolerna förhärjar landet men drar sig sedan tillbaka. Kung Béla IV låter bygga upp landet igen och kallar in utländska kolonisatörer. Tronstrider efter den siste Árpád-kungen tills Anjou-ätten tar vid. Ungern blir under 1300-talet en stormakt som bland annat omfattar Kroatien, Slavonien, Dalmatien, Banatet, Galizien och en tid också Polen.

1456
János Hunyadi besegrar turkarna vid nuvarande Belgrad. Hans son, Mattias, blir den store renässanskungen. Hans andra hustru är Beatrice av Neapel och italiensk kultur påverkar starkt landet.

1526
Kungen och armén går under i slaget vid Mohács och 1541 tar de ottomanska turkarna Buda. Västra Ungern blir österrikiskt, Buda och centrala Ungern ottomanskt medan Transsylvanien blir en turkisk lydprovins. Utvecklingen avstannar och det trädbevuxna slättlandet blir till puszta - ödemark.

1699
I freden i Karlowitz tvingas turkarna avträda sin del av Ungern och Transsylvanien till habsburgarna. Tyskar, slovaker, serber och rumäner flyttar in i de områden ungrarna övergivit. Samtidigt ökar förtyskningen inom administration, kultur och utbildningsväsende. Under reformeran 1825-48 drivs utvecklingen framåt av István Széchenyi, som påverkats starkt av sina kontakter med England.

1848
Upproret mot Habsburg slås ner med rysk hjälp. Nationalskalden Petõfi försvinner i slaget vid Segesvár 1849 och ledarna avrättas eller går i landsflykt. En kompromiss uppnås med Wien 1867 och slutet av 1800-talet kännetecknas av en explosiv ekonomisk utveckling.
1000-årsminnet firas med stor pompa 1896.

1920
Ungern deltar i första världskriget på centralmakternas sida och förlorar i Trianon-freden två tredjedelar av sitt territorium och tre femtedelar av befolkningen till grannstaterna.
Under 20- och 30-talet leds landet av amiral Horthy, som alltmer närmar sig Tyskland. I andra världskriget deltar Ungern på Tysklands sida men ockuperas längre fram av tyskarna. Efter mycket hårda strider intar sovjetarmén Budapest i januari 1945, då också Raoul Wallenberg försvinner.

1948
Socialdemokraterna tvingas samman med kommunisterna och Ungern går samma stalinistiska väg som det övriga Östeuropa med planekonomi, kollektivisering av jordbruket, socialrealism, utrensningar inom partiet med skenrättegångar och Moskvas totala kontroll över det politiska livet.
Efter Stalins död 1953 ersätts Rákosi av Imre Nagy men Rákosi tar åter makten 1955.

1956
Sympatidemonstrationer med polackernas reformkommunism övergår i Budapest i ett uppror 23 oktober. Nagy blir åter premiärminister. Sovjettrupperna drar sig först tillbaka men slår tillbaka med full kraft 4 november.
200 000 ungrare flyr ur landet. Kádár blir ny partiledare och Nagy avrättas 1958 efter en hemlig rättegång. Kádárs första år är hårda mot oppositionen, men Ungern blir under 70-talet "den gladaste baracken i lägret". Den starkt försämrade ekonomin med hög inflation, massarbetslöshet och Östeuropas största utlandsskuld tvingar Kádár att avgå 1988.

1989
Oppositionspartier tillåts. Folkrepubliken Ungern blir Republiken Ungern 23 oktober, gränsen mot Österrike öppnas och östtyska turister i Ungern får resa till väst. Hela det kommunistiska Östeuropa faller samman.

1990 genomförs de första fria valen sedan 1945. Demokratiskt forum (MDF) vinner valet och József Antall blir premiärminister.

1992
Ungern blir associerad medlem av EU.

1994
1994 bildar reformkommunisterna regering tillsammans med Fria demokrater och Gyula Horn blir premiärminister.

1998
Efter valet 1998 heter premiärministern Viktor Orbán och Fidesz/MPP, Småbrukarpartiet och MDF bildar regering.
EU börjar förhandla med Ungern om fullt medlemskap.

1999

Efter en folkomröstning 1997, då 85% röstar för ett medlemskap, blir Ungern medlem av NATO 12 mars.

2000
Ungern firar 1000-årsjubileum som stat.

2002
Valet 2002 leder till en koalition mellan socialistpartiet (MSZP) och det liberala SZDSZ. Under mandatperioden avgår premiärministern Péter Medgyessy och ersätts av Ferenc Gyurcsány.

2004
Ungern blir medlem av EU 1 maj.

UNGERNS HISTORIA KAN LIKNAS VID EN 1100-ÅRIG BERG- OCH DALBANA

Jämfört med andra folk är vi ungrare nykomlingar i Europa och har en helt annan historisk bakgrund. På vårt nuvarande område, i Karpaterbäckenet runt floderna Donau och Tisza, har vi bara bott sedan slutet av 800-talet.
Det här området, med sitt centrala läge, med skogar fulla med vilt, fiskrika vatten och bördig jord var inbjudande för den tidens ungrare - magyarerna - att bosätta sig på. Men av samma anledningar har andra folk ofta varit frestade att erövra och behärska vårt land. Det här har spelat en avgörande roll i vår historia och har påverkat folkets och den enskilda människans liv.
 
Området där Ungern nu ligger befolkades mycket tidigt. Arkeologiska fynd, som tros vara en halv miljon år gamla, finns utställda på Historiska museet (Nemzeti múzeum) i Budapest. Omkring 8000 f.Kr. uppstod de första bosättningarna. På 200-talet f.Kr. trängde eraviskerna, en keltisk-illyrisk stam, in i området och anlade en boplats uppe på Gellértberget i dagens Budapest.
Området låg utanför den västeuropeiska kulturgemenskapen fram till det första århundradet e.Kr., då de romerska trupperna avancerade och pressade imperiets gränser norrut ända till Donau. Ungefär 20 000 romerska soldater stationerades i befästningarna längs floden mellan nuvarande Wien och Budapest.
Den viktigaste militära garnisonen, Aquincum, gjordes senare till huvudstad i den romerska provinsen Pannonien. De storslagna ruinerna av bland annat amfiteatrar, badanläggningar och akvedukter, som har grävts fram i den norra delen (Óbuda) av dagens huvudstad, vittnar om Aquincums betydelse.
 
På 300-talet började romarna dra sig tillbaka från Pannonien och området ockuperades av vandaler och jazyger. År 430 gick hunnerna över Donau och efter Attilas död 453 trängde andra folkvandringsfolk in i området - östgoter, gepider och langobarder, innan de i sin tur trängdes undan av avarerna, vilkas rike ägde bestånd till början av 700-talet.

MAGYARERNA - DE FÖRSTA UNGRARNA
 
De sju stammar, som landets nuvarande invånare härstammar från, anlände till området år 896. Då hade de länge vandrat från sina bosättningar nära Uralbergen. Stammarna kallade sig magyarer och så småningom skulle även landet och språket få sitt namn efter dem. Andra stammar hade samtidigt dragit norrut och slagit sig ner i nuvarande Estland och Finland.
Magyarernas förste kände ledare, Árpád, grundade en dynasti, som skulle bestå i mer än tre sekler och som skulle grunda en stat i det erövrade landet. Hans sonsons son, den senare helgonförklarade István (Stefan), antog kristendomen och på juldagen år 1000 kröntes han till Ungerns förste konung i Esztergom. Staden blev landets första politiska och religiösa centrum, där bland annat Ungerns första konstitution den Gyllene bullan, som reglerade både adelns och de ofrälses rättigheter antogs år 1222.
Kort därefter, 1241-42, invaderades Ungern av de mongoliska tatarerna och Batu Khans horder utsatte landets städer och byar för blodbad och massförstörelse. Khanens plötsliga död blev ungrarnas räddning. Tatarerna drog sig tillbaka och kungen, Béla IV, återupprättade den krossade nationen. Han flyttade även hovet och därmed huvudstaden till Buda, där han lät bygga det nya kungliga palatset, som omgavs enorma försvarsmurar i sten.
 
STORHETSTID OCH NEDGÅNGSTID
 
När Árpáddynastin dog ut 1301 gjorde Charles Robert av den franska ätten Anjou anspråk på den ungerska kronan. Han och hans efterföljare regerade i tre generationer i en politiskt och ekonomiskt stabil stat, som drev handel med hela Europa och som gärna tog emot invandrare från andra länder.
I början på 1400-talet hotades landet (och hela det kristna Europa) av de ottomanska turkarna, men år 1456 stoppades de i ett våldsamt slag vid dagens Belgrad av János Hunyadi.
Kontinentens folk kunde andas ut för en tid och påven Calixtus III beordrade, att alla kyrkklockor runt om i Europa skulle ringa klockan 12 varje dag till minne av Hunyadi och hans seger i slaget vid Belgrad.
Efter Hunyadis död besteg hans son, Mattias Corvinus, tronen varefter Ungern under 32 år upplevde en gyllene period, då både kulturen och samhället utvecklades. Under den upplyste kungens regering blev landet ett centrum för renässansens kultur och handeln blomstrade. Mattias palats i Buda och Visegrád var berömda över hela Europa.
Mattias hade inte några legitima tronarvingar, något som ledde till inre strider om tronen och allmänna oroligheter runt om i landet efter kungens död. Under tiden hade turkarna samlat sig till krig och denna gång fanns det ingen Hunyadi som kunde försvara landet.
Kungen, Lajos II, stupade med halva armén i slaget mot sultanen Suleiman vid Mohács år 1526. Det blev ett av de mörkaste åren i landets historia.
 
De habsburgska kejsarna i grannlandet Österrike fruktade, att Wien skulle bli den ottomanska världens nästa erövring och de förklarade sig som härskare över Ungern för att på så sätt skapa en buffertzon mellan sig själva och turkarna.
Landet förlorade sin självständighet och styckades i tre delar - de norra och västra delarna lades under det habsburgska väldet, Transsylvanien blev till namnet självständigt men stod under turkisk överhöghet medan de centrala delarna av landet kom under direkt turkiskt styre. Ockupationens 150 år blev en tid av förfall och regression både ekonomiskt och kulturellt - från den långa turkiska perioden finns inte mer än några moskéer och bad kvar. Det kristna västerlandet mobiliserade sina arméer mot de muslimska turkarna i slutet av 1600-talet. När Ungern efter långa och förödande strider befriades år 1686 låg allt i ruiner.
 
UNDER HABSBURGARNA
 
De österrikiska kejsarna utvidgade sin makt och härskade över Ungern, vilket inte var mycket bättre än att regeras av de turkiska paschorna. En åtta år lång frihetskamp, som leddes av den transsylvanske fursten Ferenc II Rákóczi i början av 1700-talet slutade med att ungrarna fick en viss självständighet. Freden bestod i nästan hundra år, då landet gjorde stora ekonomiska framsteg som provins i det väldiga habsburgska imperiet. Staden Pest spelade en allt större roll i den internationella handeln, under det att Buda återvann sin ställning som landets administrativa centrum.

Den stora massan fick dock ingen del av välståndet. De rika blev rikare, de livegna fattigare och den nationella identiteten försvagades genom det österrikiska inflytandet. Vid mitten av 1800-talet gick ungrarna åter i krig för sin självständighet. Upproret 1848 leddes av radikala unga intellektuella och universitetsstudenter och man inrättade en provisorisk, nationell regering. Ungrarnas glädje blev dock kortvarig - med hjälp av den ryska tsaren krossade kejsaren revolten, något som följdes av avrättningar, landsflykt och två decennier av besvikelse och landssorg för ungrarna.
Allt var dock inte förlorat. År 1867 lyckades ungrarna förhandla fram en acceptabel kompromiss, som från österrikisk sida var avsedd att dämpa agitationen för självstyre. Under personalunionen med Österrike fick ungrarna äntligen en egen regering, även om de viktigaste departementen var gemensamma. Under de femtio åren av dubbelmonarki upplevde landet den dynamiska "glada epoken". Industrin växte, järnvägssystemet byggdes ut och år 1873 slogs städerna Buda, Óbuda (gamla Buda) och Pest samman till Budapest, som så småningom förvandlades till en världsstad med tunnelbana, storslagna boulevarder, pampiga palats och en rik multikultur.
 
KRIG OCH REVOLTER

Som en del av det österrikisk-ungerska väldet kom Ungern år 1914 att delta i första världskriget på den förlorande sidan och det kostade tusentals ungrare livet.
I oktober 1918 avsattes den siste gemensamma kejsaren och kungen under den s.k. borgerliga demokratiska revolutionen. Revolutionärerna förenade sig med den nygrundade kommunistiska rörelsen i Ungern. Men deras reformkrav var för snabba och långtgående och ledde till en konservativ motreaktion under ledning av amiral Horthy.
Under tiden stod fredsvillkoren - som dikterades genom freden i Trianon 1920 - Ungern mycket dyrt: Omkring två tredjedelar av landet måste avträdas till grannstaterna, befolkningen minskade från 18,2 miljoner till 7,6 miljoner och närmare 3,5 miljoner etniska ungrare blev medborgare i de omgivande länderna. Horthy behöll sin roll som riksföreståndare under de bistra 20- och 30-talen, men i det demoraliserade och utarmade sjöd förbittringen över fredsvillkoren.
Efter 1933 kom Hitlers Tyskland att förse den ungerska industrin med investeringar och bli en avsättningsmarknad för de ungerska jordbruksprodukterna. Ungrarna kände också en motvillig beundran för Tyskland på grund av landets trots mot världskrigets segrarmakter. 1940 gav Ungern de tyska trupperna tillstånd att passera genom landet och som belöning återfick Ungern delar av de tidigare avträdda landområdena. Det var en bedräglig ljusning före landets svartaste stund. Tiotusentals ungrare stupade, när de kämpade som stödtrupper åt tyskarna i öster och när Horthy 1944 trodde att han skulle kunna frigöra sig från det tyska greppet genom att förklara Ungern neutralt, ockuperades landet av tyskarna.
 
När senare den sovjetiska armén närmade sig Budapest före julen 1944 och när de allierade bombningarna av staden intensifierades, ingick Horthy ett avtal om vapenstillestånd med Sovjet. Tyskarna ockuperade då Ungern och lät de ungerska fascistiska pilkorsarna överta regeringsmakten. Den brutala och fanatiska regimen deporterade landets judiska befolkning till förintelselägren, mördade tusentals av sina egna landsmän och åstadkom ytterligare ödeläggelse genom att tillsammans med de tyska trupperna kämpa mot Röda armén till det bittra slutet.
När ryssarna intog Budapest i februari 1945 var tre fjärdedelar av stadens bebyggelse förstörd. Sammanlagt hade mer än en halv miljon ungrare dött i kriget. Svenska ambassadens förste sekreterare, Raoul Wallenberg, räddade tusentals judar genom att dela ut svenska skyddspass och skaffa fram fria "svenska" hus i ett brinnande Budapest. Han försvann spårlöst i januari 1945. Familjen Wallenberg och den dåvarande amerikanske ambassadören i Budapest lät 1987 resa en staty av Imre Varga till hans minne.
 
UNDER OCH EFTER KOMMUNISMEN
 
Genom författningen 1946 blev Ungern en republik. Efter en hoppingivande inledning med fria val började en period av fruktan och oro igen. Kommunisterna tog gradvis över makten och 1949 fick landet en ny författning, som gjorde det till folkrepublik. Under de första åren av kommunistisk dominans var livet inte mycket bättre än det hade varit under nazistisk. Stalins man Rákosi satte upp en hemlig polis (ÁVO), som såg till att alla följde partiets påbud.
Efter åtta år av brutalt förtryck hade ungrarna fått nog: Den 23 oktober 1956 tågade de mot parlamentet för att lufta sina klagomål. Studenterna och arbetarna möttes av säkerhetspolisens kulor. Protesterna växte till folkligt uppror och inom några dagar hade det bildats en ny provisorisk regering, ledd av Imre Nagy, som sade upp medlemskapet i Warszawapakten. Sovjet reagerade dock snabbt, den 4 november rullade Röda arméns stridsvagnar in i Budapest och snart var allt väpnat motstånd krossat.
Nära 2 000 människor avrättades - Nagy efter en rättegång 1958 - och omkring 200 000 ungrare flydde utomlands. Närmare tiotusen av dem kom så småningom till Sverige.
Sovjet installerade János Kádár som ny partichef. Regimen var till en början mycket repressiv, men från mitten av 1960-talet mildrades styret gradvis. Ungern gick undan för undan över till en friare ekonomi, ungrarna fick lov att starta familjeföretag och att semestra i väst. Även om "gulaschkommunismen" aldrig nådde sin fulla potential framhölls den som ett föredöme för andra östblocksländer.
 
Så fort perestrojkans vindar började blåsa från Moskva avlägsnades Kádár från makten år 1988 och ett år senare blev det tillåtet att bilda oppositionspartier. År 1989 togs taggtråden vid gränsen mot Österrike bort och därmed blev Ungern det första land, som drog upp järnridån. 1990 hölls de första fria valen på 43 år och landet blev åter republik.
År 1999 anslöt sig landet till NATO och år 2004 även till EU.
 
Övergången från kommunism till kapitalism har inte varit lätt, något som alla före detta öststater har fått erfara. Ungern har emellertid fått den största andelen av de västerländska investeringarna (de svenska investerarna ligger på fjärde plats), vilket stimulerat ekonomin och fört landet dit det nu befinner sig, ett läge som ger gott hopp om Ungerns framtid.